Enligt alla omdömen ”en riktig bladvändare” – Nja, historisk roman med fokus på ordet roman(tisk). Berättelsen fångar fint högreståndskvinnors utsatta situation för 120 år sedan. Det gällde att gifta sig ståndsmässigt och att veta sin plats. Många levde säkert ett helt liv liksom  instängda i en gyllene bur. Kontrasten blir tydlig när vi möter dagens moderna människor som ser på omgivningen med klar och öppen blick. De sentida kvinnliga släktingarna till ”Caroline” dras till den gåtfullhet som omger hennes rykte och den slutna personlighet som hon uppvisade gentemot sin familj och de resande som varje år kommer till byn.

Så visst man läser vidare för att ”få veta” hur allt hänger samman. Katherine Webbs berättelse är lite som att äta godis – sött och gott. Bra feelgood en regnig sommar- höstdag.

Katherine Webb / Carolines arv ; övers.  Annika Sundberg. – Första svenska upplaga 2013. – Historiska Media.

Tatiana de Rosnay  skrev boken på engelska för några månader sedan och nu finns den tillgänglig i svensk översättning av Elisabet Fredholm.

Berättelsen kretsar kring tre kvinnor – Rose Bazelet, Maman Odette,  Alexandrine Walcker och en man Armand Bazelet. Romanens egentliga huvudperson är huset  på Rue Childebert som de alla bor/vistas i. Hit flyttar den unga Rose som nygift maka till husets ägare – Armand Bazelet någon gång runt  1828.

Berättelsen är ett slags dagboks-/brevroman där Rose berättar om sitt långa liv i huset om sin kärlek till Armand och till huset ”Det här huset är som min kropp, det är som min egen hud, mitt blod, mitt skelett (S. 231 SEKWA, 2011) . Ett betydelsefullt inslag i Rose liv är blommor, framförallt Rosor och med blomsterhandlaren Alexandrine får hon härigenom  sitt lystmäte. Ett annat betydelsfullt inslag i Rose liv dyker upp långt efter maken Armands död  – bokläsandet . Den första bok som griper tag i henne blir Madame Bovary. Men den bok som verkligen blir hennes följeslagare är Baudelaires ”Les Fleurs du Mal.

 Rose och Armand får så småningom två barn Violette och Baptiste. Två till utseende och sätt mycket olika syskon. Huset och dess invånare bär på många hemligheter som vi som läsare invigs i sakta, sakta allteftersom olyckorna hopar sig i form av yttre och inre faror. Paris omdanande från liten storstad till internationell metropol med boulevarder, ljus och luft tas inte emot med öppna famnen av Rose och hennes grannar istället ser de detta som spiken i kistan för sitt gamla kvarter.

En fint och kärleksfullt berättad historia om ett stycke Paris och dess invånare i gången tid.

Rosnay, Tatiana de   Huset du älskade, SEKWA, 2011.

Någonstans inom oss är en relationsroman, en utvecklingsroman och ett försök att gestalta en framgångsrik kvinnas psyke.

En mörk och dyster höstkväll väljer en snygg ung kvinna att ta sitt liv genom att hoppa ned från en av Söders höjder. Detta väcker naturligtvis förstämning, oro och förtvivlan hos de anhöriga – framförallt hos den äkta mannen Mikael.

Genom tillbakablickar med hjälp av en allvetande författare, Mikaels och huvudpersonen Rebeccas berättelser och tankar träder så småningom bilden av en person med ett stenhårt yttre och ett kantstött inre. Rebecca ångrar sitt val av själmord som sista utväg och hamnar, kanske därför, i ett ”dödens väntrum”. Hon kan förflytta sig mellan olika platser och också utöva viss magi.

Rebecca försöker också trösta Mikael i hans sorg genom att viska vänligt  till honom – detta uppfattar han inte till en början, men…

I detta ”dödens väntrum” rör sig ytterligare tre personer som alla dött men ännu inte släppt taget om livet – deras sidoberättelser gör att historien får mer fart och blir mer av ett stycke samtidsskildring.

En bra lättsmält underhållningsroman om sorg men också om kärlek och om tillfälligheternas spel.

Påminner lite om Alkemisten kanske.

Kajsa Ingemarsson.  Någonstans inom oss. Norstedts 2011.