Berättelsen rör sig kring ett tvillingpar –  Mary och Anne.  Till utseende är de väldigt lika – till och med namnen sitter nästan ihop  speciellt om man ropar högt – MaryAnne.

Till sättet  däremot är de som yin och yang – Mary är den utåtriktade, provocerande, utmanande och sökande killbesatta medan Anne är avvaktande närmast lite pryd.

Mary har allt sedan hon varit liten lätt fallit i sömn och inför ögonen av Anne då liksom blivit intagen av andra väsen, trätt in i hennes kropp och lånat hennes röst. Detta triggar igång fantasin – vem, vad frågar man sig?

Omslag: Richard Schöldström & Fredrik Remnefalk.

I korthet handlar denna berättelse om tvillingarnas föräldrars separation, faderns flytt till Göteborg, Mary och Annes ”lån” av faderns lägenhet i Göteborg när denne ovetande om detta firar semester i Thailand med sin nya kärlek och om hur tvilllingarna blir ”uppraggade” av ett medium som tar sig an att söka efter en försvunnen femåring.

Varje kapitel inleds med en strof från musikgruppen Kents texter. Kent-associasioner förekommer även inne i texten vilket mycket väl understryker den ödesmätta stämningen.

Boken är mycket välskriven, spännande och tänkvärd. Samtidigt som det är en modern spökhistoria så är det också en bok om syskonskap, moderna familjer och relationer i allmänhet. En ung läsare kan säkert ta till sig flera av dessa ingredienser medan en äldre läsare kanske mer fastnar för det psykologiska spelet och den utveckling som huvudpersonerna genomgår i förhållande till varandra och till sin omgivning.

Christin Ljungqvist ;  Kaninhjärta. – Stockholm: Gilla Böcker, 2012.

AnnaKarin Thorburns debutbok  ”Jag biter i apelsiner” – är en rykande färsk bok som likt en vitaminkick triggade igång min läslust.

Berättelsens nav rör sig kring en tjej i 20-årsåldern som pluggar franska på universitetet, hennes pojkvän, Ödlan, och kurskompisen Lo.

Vår kvinnliga huvudperson är en lite vilsen person, en sökare som inte riktigt hittat sig själv och den riktning som livet skall utveckla sig för just henne. Vid sidan av studierna ägnar hon sig åt att cykla och löpträna. Pojkvännen Ödlan är konstnär oklart inom vilket område, arbetar mycket men verkar tillfreds med det.

En dag får vår huvudperson syn på Lo inne i universitetsbiblioteket och blir helt förhäxad av dennes uppenbarelse. Hon kan inte hejda sig utan tar kontakt direkt. Lo svarar lite avståndstagande till en början men mjuknar så småningom.

Författaren lägger ut små spår i texten som förebådar berättelsens vändning. Som läsare vänder man blad efter blad för att komma närmre berättelsens upplösning. Ett passionsdrama, en lek med elden utspelar sig inför våra ögon. Och vem är egentligen Lo undrar vi.? Och vilken betydelse har mammans försvinnande i tidig barndom spelat för roll?

Berättelsens form – en slags prosalyrik fylld av metaforer, dofter och smaker ger ett driv till historien och för den framåt.

Här finns många trådar till begreppen etik, moral, kvinnovåld, aggressioner, kärlek och  psykologi.

Jag gillade faktiskt denna bok – från förlaget ”Gilla Böcker” – 2013.

En dag i december 2011 fick jag upp ögonen för en bok av John Wray i vårt bibliotek. Boken köpte jag in i december 2009 och sedan dess hade den stått där på sin plats och samlat damm. Felköp? Tänkte jag. Den kanske ändå kan vara värd att läsa ett stycke i. Sagt och gjort –men vad blev resultatet?

Berättelsen handlar om Will/William Heller, 16 år, diagnosticerad för schizofreni och nyligen utskriven från ett behandlingshem. Han har en komplicerad relation till den något äldre Emily – som både attraherar och skrämmer honom. Det var just en incident i tunnelbanan med Emily som gjorde att Will hamnade på behandlingshemmet – han ”knuffade” ned henne på spåret!

En än mer problemfylld relation har Will till sin mamma Yda/Violetta Heller – Violetta är Wills smeknamn på mamman. Någon närvarande far finns inte med  i personernas liv. Först på slutet får vi veta att denne  var jazzmusiker, hette Alexander/Alex och dog när Will var i början av tonåren.

När boken börjar befinner sig Will i New Yorks tunnelbana på flykt från mamma(?), sina mediciner och vardagen i största allmänhet. Will börjar bli psykotisk, ser ”låtsaskompisar”, talar i gåtor med sina medpassagerare alltmedan resan pågår i underjorden.

Wills mamma kontaktar ganska snart polisen när hon förstår att Will gett sig iväg på egen hand.  I vartannat kapitel får vi därefter följa Will respektive mamman under ett dygn.

Mamma Ydas samtal med polisen  som har hand om försvunna barn/ungdomar – Ali Lateef/Rufus White bildar ett slags berättelse i berättelsen där delar och detaljer om dem som  personer blottläggs. De för  en kamp mot tiden  – mamma Yda för att hon vill nå sin son och skydda honom mot faror, Kommissarie Lateef  för att han också vill nå Will men framförallt för att han vill skydda omgivningen och Emily mot Wills framfart.

Det är ett spännande och  tragiskt drama som tickar framåt mot sin  upplösning men också en kvickt  berättad  historia fylld med varm och ömsint humor. Personerna blir levande och reflekterande individer som man som läsare/iakttagare gärna tar till sig. En bok väl värd att läsas av många och som också tål att läsas om igen.

Om du sett filmer som ”A Beautiful Mind” eller ”Shutter  Island” känner du nog igen många karaktärsdrag.

Wray, John  Lowboy. – Stockholm: Alfabeta, 2009.

Någonstans inom oss är en relationsroman, en utvecklingsroman och ett försök att gestalta en framgångsrik kvinnas psyke.

En mörk och dyster höstkväll väljer en snygg ung kvinna att ta sitt liv genom att hoppa ned från en av Söders höjder. Detta väcker naturligtvis förstämning, oro och förtvivlan hos de anhöriga – framförallt hos den äkta mannen Mikael.

Genom tillbakablickar med hjälp av en allvetande författare, Mikaels och huvudpersonen Rebeccas berättelser och tankar träder så småningom bilden av en person med ett stenhårt yttre och ett kantstött inre. Rebecca ångrar sitt val av själmord som sista utväg och hamnar, kanske därför, i ett ”dödens väntrum”. Hon kan förflytta sig mellan olika platser och också utöva viss magi.

Rebecca försöker också trösta Mikael i hans sorg genom att viska vänligt  till honom – detta uppfattar han inte till en början, men…

I detta ”dödens väntrum” rör sig ytterligare tre personer som alla dött men ännu inte släppt taget om livet – deras sidoberättelser gör att historien får mer fart och blir mer av ett stycke samtidsskildring.

En bra lättsmält underhållningsroman om sorg men också om kärlek och om tillfälligheternas spel.

Påminner lite om Alkemisten kanske.

Kajsa Ingemarsson.  Någonstans inom oss. Norstedts 2011.

Lånade hem denna purfärska bok igår (tisdag) med avsikt att bläddra lite i den. Efter att ha läst de första 20 sidorna var jag fast. Det är en sorglig, insiktsfull historia som handlar om en kvinna i övre medelåldern bosatt ute vid kusten i Nya Zeeland. En dag stöter hon på en liten pojke som ligger blickstilla ute i havsbrynet. Den lille pojken  ”Ika” dyker stadigt upp varje torsdag, äter och talar med kvinnan som heter Marion. Mellan dessa två uppstår så småningom en varm vänskap. Pojken frigör också en serie minnesbilder från kvinnans förflutna.  Linda Olsson låter oss genom  dessa  korta tillbakablickar förstå att det finns många trauman i Marions tidigare liv som väntar på att bli förlösta. Hon vrider och vänder på sitt namn – Marion – men leker också med namnet Marianne – varför?

En viktig roll spelar också Marions granne ”George” en ensamvarg med en egen historia.

Läs boken – tänkvärd för alla åldrar, men läs även Linda Olssons tidigare böcker ”Nu vill jag sjunga dig milda sånger” från 2006 och ”Sonat  till Miriam” från  2008.

Olsson, Lind  Det goda inom dig. Bonnier, 2011.

Romanen kretsar kring Anne Duval , en framgångsrik kvinna i reklambranschen. Anne strävar efter ett så perfekt liv som möjligt, tyvärr har hon inte lyckats så väl med detta framförallt inte på kärleksfronten. I familjen finns ett datum i almanackan som alltid väcker fruktan och ångest  nämligen den tredje december.

När vi nu möter Anne får vi följa med henne på hennes ångestfulla väg mot ett mål som kanske inte är realistiskt nämligen att snabbt hitta en partner att dela sin tillvaro med. I ren desperation ger hon sig så helt planlöst ut på en odyssé genom Frankrike för att så småningom hamna i Clermont-Ferrand på en psykiatrisk klinik. Den psykiatriker som behandlar henne heter Kretz.

Ju längre in i berättelsen som författaren för oss det mer utkristalliseras de parallella skeenden som utspelas i olika tidsplan. Annes fars död, Annes sammanbrott och flykt från Paris, Annes tillflykt till slottet Lembron, Annes vistelse på den psykiatriska kliniken OCH hennes tillvaro i nutid.

Det är en spännande, nästan rå skildring av en kvinnas totala förvandling från framgångsrik och vacker till….läs så får du veta.

Dyens, Dominique  Smitning.  SEKWA2011.

Berättelsen handlar om Patrick Oxtoby som efter en bruten förlovning lämnar sin hemstad och sin överbeskyddande mamma för att söka en ny framtid i en stad nära kusten någonstans i södra England. Patrick hyr ett rum på ett pensionat som drivs av en ung änka – Bridget. Den vilsenhet som Patrick känner inför sig själv som person speglas också i relationen med det motsatta könet. Trots sinosäkerhet är han dock en mycket god iakttagare av de människor som kommer i hans väg.

På pensionatet bor ytterligare två unga män Shaun Flindall och Ian Welkin.  Patricks första möte med dessa två män avlöper inte helt friktionsfritt vilket gör att läsarens nyfikenhet på personerna väcks. Med små medel för författaren handlingen fram mot en stegring av  spänningen  mellan de  tre männen och pensionatsvärdinnan.

Patrick har fått arbete som bilmekaniker vilket han går in för med liv och lust – sina arbetsinstrument förvarar han i en verktygslåda som han ängsligt vakar över. Det är också dessa verktyg som kommer att spela en avgörande roll för hans framtid. En till synes banal händelse mellan Ian Welkin och Patrick kommer att få vittgående konsekvenser för bägge.

För Patrick leder denna till ett liv bakom slutna dörrar och för Welkin, blir det slutet på ett alltför kort liv.  Det är nu som författaren verkligen låter oss krypa under skinnet på Patrick och låter oss följa med till slutet av tunneln – men finns där ett ljus eller ett mörker, kommer Patrick att finna sig själv, eller?  – läs så får Ni se.

Hyland, M.J.  Utan ont uppsåt, Bromberg, 2011.