En roman i sanna 60-talsanda som handlar om Mary van der Linden brittisk välutbildad kvinna gift med Charlie som arbetar på brittiska ambassaden i Washington.

Äktenskapet går på slentrian, maken smygsuper – ett alkoholkonsumerande som så småningom tar över helt. Mary faller för en ung journalist som finns på plats i Washington för att  bevaka de amerikanska primärvalen (Kennedy- Nixon). Handlingen känns lite ”old fashioned” medan språket lyfter det hela med mycket eleganta formuleringar som bjuder på motstånd och frammanar bilder som gör att berättelsen verkligen får liv – innehållet till trots.

Inte oäven läsning – den får betyget 3.

Enligt alla omdömen ”en riktig bladvändare” – Nja, historisk roman med fokus på ordet roman(tisk). Berättelsen fångar fint högreståndskvinnors utsatta situation för 120 år sedan. Det gällde att gifta sig ståndsmässigt och att veta sin plats. Många levde säkert ett helt liv liksom  instängda i en gyllene bur. Kontrasten blir tydlig när vi möter dagens moderna människor som ser på omgivningen med klar och öppen blick. De sentida kvinnliga släktingarna till ”Caroline” dras till den gåtfullhet som omger hennes rykte och den slutna personlighet som hon uppvisade gentemot sin familj och de resande som varje år kommer till byn.

Så visst man läser vidare för att ”få veta” hur allt hänger samman. Katherine Webbs berättelse är lite som att äta godis – sött och gott. Bra feelgood en regnig sommar- höstdag.

Katherine Webb / Carolines arv ; övers.  Annika Sundberg. – Första svenska upplaga 2013. – Historiska Media.

Till sist möter hon ändå en man gifter sig och får barn – ett kolikbarn till och med.  Vi får glimtar av familjens liv genom korta meningar som liksom kinesiska visdomsord dyker upp till ytan för att sedan sjunka och lägga sig på botten. Låter det tråkigt?

Tveka inte utan öppna boken så kommer du liksom jag att sugas med in i texten och ut på ett litterärt äventyr.

Jenny O ffill / Avd. grubblerier. – Natur & Kultur, 2016. Översättning Alva Dahl.

AnnaKarin Thorburns debutbok  ”Jag biter i apelsiner” – är en rykande färsk bok som likt en vitaminkick triggade igång min läslust.

Berättelsens nav rör sig kring en tjej i 20-årsåldern som pluggar franska på universitetet, hennes pojkvän, Ödlan, och kurskompisen Lo.

Vår kvinnliga huvudperson är en lite vilsen person, en sökare som inte riktigt hittat sig själv och den riktning som livet skall utveckla sig för just henne. Vid sidan av studierna ägnar hon sig åt att cykla och löpträna. Pojkvännen Ödlan är konstnär oklart inom vilket område, arbetar mycket men verkar tillfreds med det.

En dag får vår huvudperson syn på Lo inne i universitetsbiblioteket och blir helt förhäxad av dennes uppenbarelse. Hon kan inte hejda sig utan tar kontakt direkt. Lo svarar lite avståndstagande till en början men mjuknar så småningom.

Författaren lägger ut små spår i texten som förebådar berättelsens vändning. Som läsare vänder man blad efter blad för att komma närmre berättelsens upplösning. Ett passionsdrama, en lek med elden utspelar sig inför våra ögon. Och vem är egentligen Lo undrar vi.? Och vilken betydelse har mammans försvinnande i tidig barndom spelat för roll?

Berättelsens form – en slags prosalyrik fylld av metaforer, dofter och smaker ger ett driv till historien och för den framåt.

Här finns många trådar till begreppen etik, moral, kvinnovåld, aggressioner, kärlek och  psykologi.

Jag gillade faktiskt denna bok – från förlaget ”Gilla Böcker” – 2013.

Tatiana de Rosnay  skrev boken på engelska för några månader sedan och nu finns den tillgänglig i svensk översättning av Elisabet Fredholm.

Berättelsen kretsar kring tre kvinnor – Rose Bazelet, Maman Odette,  Alexandrine Walcker och en man Armand Bazelet. Romanens egentliga huvudperson är huset  på Rue Childebert som de alla bor/vistas i. Hit flyttar den unga Rose som nygift maka till husets ägare – Armand Bazelet någon gång runt  1828.

Berättelsen är ett slags dagboks-/brevroman där Rose berättar om sitt långa liv i huset om sin kärlek till Armand och till huset ”Det här huset är som min kropp, det är som min egen hud, mitt blod, mitt skelett (S. 231 SEKWA, 2011) . Ett betydelsefullt inslag i Rose liv är blommor, framförallt Rosor och med blomsterhandlaren Alexandrine får hon härigenom  sitt lystmäte. Ett annat betydelsfullt inslag i Rose liv dyker upp långt efter maken Armands död  – bokläsandet . Den första bok som griper tag i henne blir Madame Bovary. Men den bok som verkligen blir hennes följeslagare är Baudelaires ”Les Fleurs du Mal.

 Rose och Armand får så småningom två barn Violette och Baptiste. Två till utseende och sätt mycket olika syskon. Huset och dess invånare bär på många hemligheter som vi som läsare invigs i sakta, sakta allteftersom olyckorna hopar sig i form av yttre och inre faror. Paris omdanande från liten storstad till internationell metropol med boulevarder, ljus och luft tas inte emot med öppna famnen av Rose och hennes grannar istället ser de detta som spiken i kistan för sitt gamla kvarter.

En fint och kärleksfullt berättad historia om ett stycke Paris och dess invånare i gången tid.

Rosnay, Tatiana de   Huset du älskade, SEKWA, 2011.

Någonstans inom oss är en relationsroman, en utvecklingsroman och ett försök att gestalta en framgångsrik kvinnas psyke.

En mörk och dyster höstkväll väljer en snygg ung kvinna att ta sitt liv genom att hoppa ned från en av Söders höjder. Detta väcker naturligtvis förstämning, oro och förtvivlan hos de anhöriga – framförallt hos den äkta mannen Mikael.

Genom tillbakablickar med hjälp av en allvetande författare, Mikaels och huvudpersonen Rebeccas berättelser och tankar träder så småningom bilden av en person med ett stenhårt yttre och ett kantstött inre. Rebecca ångrar sitt val av själmord som sista utväg och hamnar, kanske därför, i ett ”dödens väntrum”. Hon kan förflytta sig mellan olika platser och också utöva viss magi.

Rebecca försöker också trösta Mikael i hans sorg genom att viska vänligt  till honom – detta uppfattar han inte till en början, men…

I detta ”dödens väntrum” rör sig ytterligare tre personer som alla dött men ännu inte släppt taget om livet – deras sidoberättelser gör att historien får mer fart och blir mer av ett stycke samtidsskildring.

En bra lättsmält underhållningsroman om sorg men också om kärlek och om tillfälligheternas spel.

Påminner lite om Alkemisten kanske.

Kajsa Ingemarsson.  Någonstans inom oss. Norstedts 2011.

Lånade hem denna purfärska bok igår (tisdag) med avsikt att bläddra lite i den. Efter att ha läst de första 20 sidorna var jag fast. Det är en sorglig, insiktsfull historia som handlar om en kvinna i övre medelåldern bosatt ute vid kusten i Nya Zeeland. En dag stöter hon på en liten pojke som ligger blickstilla ute i havsbrynet. Den lille pojken  ”Ika” dyker stadigt upp varje torsdag, äter och talar med kvinnan som heter Marion. Mellan dessa två uppstår så småningom en varm vänskap. Pojken frigör också en serie minnesbilder från kvinnans förflutna.  Linda Olsson låter oss genom  dessa  korta tillbakablickar förstå att det finns många trauman i Marions tidigare liv som väntar på att bli förlösta. Hon vrider och vänder på sitt namn – Marion – men leker också med namnet Marianne – varför?

En viktig roll spelar också Marions granne ”George” en ensamvarg med en egen historia.

Läs boken – tänkvärd för alla åldrar, men läs även Linda Olssons tidigare böcker ”Nu vill jag sjunga dig milda sånger” från 2006 och ”Sonat  till Miriam” från  2008.

Olsson, Lind  Det goda inom dig. Bonnier, 2011.

Den danske författaren Leif  Davidsen skrev denna thriller för några år sedan, 2007 kom  boken  i svensk översättning. Den tog mig med storm när jag för några veckor sedan lånade hem ett exemplar som jag tydligen missat att läsa när den köptes in.

Berättelsen handlar om affärsmannen  Marcus och hans ryskfödda hustru Nathalie.

De lever sedan många år i ett bekymmersfritt och lyckligt äktenskap. En dag föreslår hustrun att de skall göra en flodresa  i Ryssland.  När Nathalie försvinner utan att lämna några spår efter sig byts den trevliga starten till en mardröm för Marcus. I ren desperation hoppar Marcus av flodbåten och tar in på ett hotell i den lilla stad där båten senast ankrade. Där möts han av den korrumperade polisen som med hot och våld tilltvingar sig Marcus tillhörigheter. Utan pengar flyr Marcus så ut i den lilla staden där faror lurar runt varje gathörn. Marcus blir också vittne till hur en Rysk man blir slagen och hotad av ett gäng muskestarka herrar  Marcus går emellan och lyckas skrämma dessa på flykt. Som tack får han ett visitkort och en uppmaning om att ta kontakt om det någonsin skulle uppstå problem.

En liten pojke slår följe med honom, han biter sig envist fast vid Marcus sida och visar sig sedan vara en liten gatpojke som under den hårda ytan söker en vuxen som man kan lita på – en moderna Sancho Pancha.

Sasha, Alexander, som pojken heter blir oväderlig för Marcus i sin jakt efter spår av Nathalie. Denna jakt för de två kompanjonerna till Moskva.  När den danska ambassaden vänder Marcus ryggen så återstår  som sista hopp den ryske man som Marcus räddade från att bli misshandlad till döds.

Denne man är mycket rik och mycket mäktig och ställer alla resurser som står till buds för att hjälpa Marcus i sitt sökande efter Nathalie.

Så småningom nystas hela historien om Nathalies bakgrund upp – den Nathalie som Marcus inte hade en aning om. Det blir en spännande resa genom den ryska historien fylld av våld, etniska motsättningar men också små människor som oförskyllt blir offer i det politiska spelet.

En spännande och gripande historia väl värd att läsa. Jag kan också rekommendera  Davidsens bok Paparazzons heder som utspelar sig i Spanien /Baskien.

Davidsen, Leif   Den okända hustrun.  Norstedts, 2007.

Förlaget ”Gilla böcker”  http://www.gillabocker.se/index.html släpper i dagarna ut debutanten Sara Ohlsson.

Efter kanonsuccén med Jenny Jägerfeld  http://augustpriset.se/ ger man nu ut den Ölandsfödda Sara Ohlssons debutbok. Lena Kjersén Edman skriver till exempel ” [...]ett språk och ett tilltal som får till och med den mest nydumpade på ett ettrigt livsnjutarhumör”.  Läs den – vi har den i vårt bibliotek!

Ohlsson, Sara   Jag är tyvärr död och kan inte komma till skolan idag. Gilla Böcker, 2011.

Norstedts förlag gav i dagarna ut ”The Escape” av Adam  Thirlwell, brittisk författare född 1978, i svensk översättning.

Så här presenterar Norstedts förlag boken om Herr Haffner:

” Han är 78 år, pensionerad engelsk bankman, jude och änkling. Han har rest till en bortglömd kurort för att ta hand om sin frus arv, ett gammalt sommarhus. (Eller: för att fly från sin familj, sitt förflutna, sin historia.) Men knappt har han anlänt innan han har inlett två kärleksaffärer: en ganska framgångsrik med en medelålders kvinna med en överdådig byst, och en mycket mindre framgångsrik med en alltför ung kvinna, vars bröst är de minsta han någonsin sett.”  

Ordet i denna berättelse förs av en allvetande berättare och av Herr Haffners minnen som alla härstammar från Herr Haffners erotiska eskapader.  Berättelsen blir  på något sätt en genomgång av delar av 1900-talets historia silat genom Herr Haffners 79-åriga jordeliv.  Även om Herr Haffner har varit en riktig kvinnotjusare så framträder tre med lyskraft – Zinka  yogainstruktören - den senaste förälskelsen, Frau  Tummel som söker den sanna kärleken och Livia den hustru som han ständigt bedrog men som ändå fortfarande nu efter döden har kvar sin lyskraft.   Detta är en stundvis komisk historia om än  bitvis något tröttsam. Både Philip Roth och Saul Bellow  har satt sitt avtryck hos Thirlwell.

Thirlwell, Adam ; Herr Haffner – roman i fem delar. Norstedts, 2011. Översättning Niclas Nilsson